Antibiotikaresistens: konsekvenser och motåtgärder 

Om antibiotika skulle sluta fungera kan sjukdomar som i dag kan behandlas effektivt bli ett allvarligt hot igen. Det är därför det är så viktigt att använda antibiotika på ett ansvarsfullt sätt. 

Våra liv skulle förändras i grunden

Om antibiotika skulle sluta fungera skulle sjukdomar som i dag kan behandlas effektivt med antibiotika bli omöjliga att behandla och kanske leda till döden. Det här har blivit en av de största och mest omtalade utmaningarna för den moderna läkekonsten. En del av de sjukdomar som orsakas av bakterier är kolera, tuberkulos, pest, difteri och olika mag-tarm- och lunginfektioner. 

Sådana sjukdomar kan få en katastrofal inverkan på våra liv. Människor skulle behöva tillbringa längre tid på sjukhus och kostnaderna för behandling skulle öka, precis som rädslan för infektioner i samhället. Bakteriell resistens är ett globalt problem. EU anser att bakteriell resistens är ett av våra största hot och rädslan för konsekvenserna är stor. Cirka 25 000 människor per år dör på grund av sjukdomar som inte längre kan behandlas effektivt med antibiotika, bara inom EU. ”Antimikrobiell resistens är ett växande globalt hot och om vi inte gör något nu kommer det att orsaka fler dödsfall än cancer år 2050”, sa EU:s hälsokommissionär Vytenis Andriukaitis. 

Antal dödsfall per år orsakade av AMR år 2050

Källa: Wellcome and United Nations. Sustaining global action on antimicrobial resistance. 2017. Tillgänglig på: https://wellcome.org/sites/default/files/sustaining-global-action-on-antimicrobial-resistance.pdf 

År 2050 kan antibiotikaresistens orsaka upp till 10 miljoner dödsfall per år. 

Alla kan hjälpa till att bromsa utvecklingen av resistens

För att undvika att hamna där försöker forskare ta fram nya typer av antibiotika, som bakterierna ännu inte är resistenta mot. Men det är ingen lätt uppgift! Ofta tar det flera decennier innan ett läkemedel godkänns för användning. Många nya upptäckter hålls också undan från marknaden så länge de nuvarande läkemedlen fortfarande fungerar. Förr eller senare kommer resistens mot de nya typerna av antibiotika att utvecklas, om inte den globala användningen av antibiotika förändras. 

 

Antibiotikaresistens rör oss alla – vem som helst kan drabbas. Alla måste dra sitt strå till stacken för att bromsa utvecklingen av resistenta bakterier. Forskarna vid Robert Koch-institutet i Tyskland har identifierat två åtgärder som är absolut nödvändiga för att stävja resistensen: 

 1. Begränsa smitta så gott det går

Vacciner kan användas i preventivt syfte för att bromsa spridningen av smittsamma sjukdomar. Det är också av största vikt att alla sjukhus och medicinska inrättningar följer strikta hygienrutiner så att resistenta smittämnen kan kontrolleras – eller ännu hellre: att bakterier inte kan utveckla resistens alls. I vårt dagliga liv kan något så enkelt som att tvätta händerna ofta markant minska risken för infektioner.

 2. Ta endast antibiotika när det är nödvändigt

Fortfarande förskrivs antibiotika av läkare och krävs av patienter alldeles för ofta. Det är livsviktigt att vi slutar använda antibiotika i onödan. Det är till exempel meningslöst att ta antibiotika mot halsont och förkylningar som troligen orsakas av virus (i 80 % av fallen). Ett annat problem är att det skrivs ut bredspektrumantibiotika som främjar resistens hos många olika smittämnen. 

 

Det enda vi kan göra för att säkerställa att antibiotika fungerar effektivt även i framtiden är att ta oss an de här frågorna nu. Vi behöver agera ansvarsfullt och hjälpas åt att tänka annorlunda i samhället i stort. 

Jämförelse mellan dödsfall orsakade av antimikrobiell resistens och andra dödsorsaker

Källa: Tackling drug-resistant infections globally: final report and recommendations / the Review on Antimicrobial Resistance chaired by Jim O'Neill. Wellcome Collection. Attribution 4.0 International (CC BY 4.0)