Halsont orsakat av virus- och bakterieinfektione

Halsont orsakas ofta av en infektion1 – antingen virus eller bakterier. Halsont beror i ungefär 80 % av fallen på en virusinfektion och bara 20 % av fallen är bakteriella infektioner2.

Fyra viktiga fakta om virus- och bakterieinfektioner[3]

  1. Svalget är ständigt utsatt för infektionsrisk i och med de tusentals virus som cirkulerar i luften
  2. Rhinovirus, influensavirus, coronavirus och respiratoriskt syncytialvirus (RS-virus) är några vanliga exempel
  3. Eftersom halsont oftast orsakas av virus är antibiotika ingen effektiv behandlingsmetod, och om antibiotika används på fel sätt kan det bidra till att mikrober utvecklar resistens mot alla typer av behandlingar
  4. De vanligaste bakterierna vid allvarligt eller återkommande halsont är grupp A-streptokocker (GAS, 15-30 % av fallen). Det är vanligare hos barn och spädbarn

När vi andas in virus och bakterier kan de ta sig igenom den skyddande barriären och infektera slemhinnan i svalget. Smittämnena förökar sig sedan och orsakar skador i halsvävnaden, vilket leder till inflammation och halsont. Inflammationen ger rodnad, svullnad och irritation i halsen och svalget.

Virus- eller bakterieinfektion? Vad är skillnaden?

Halsont orsakat av virus eller bakterier har många gemensamma symtom, så det kan vara svårt att avgöra vilket det rör sig om och därmed vilken behandling som ska sättas in. Oftast orsakas halsont (i 80 % av fallen) av virus och blir bättre av sig själv inom 3 till 5 dagar.

De vanligaste symtomen på halsont orsakat av virus eller bakterier är:

  • Svårt att svälja
  • Stickande känsla i halsen
  • Torr hals
  • Känsla av att ha en klump i halsen
  • Svullna lymfkörtlar (dessa kan kännas i fördjupningen mellan halsen och käkbenet)

Dessvärre går det inte att ställa diagnosen själv. Ta kontakt med allmänläkare för att få reda på om du har en bakterieinfektion. För att ta reda på om du har en virus- eller bakterieinfektion kan läkaren göra ett snabbtest genom att ta ett prov från halsen med hjälp av en bomullspinne. Det gör det lättare att avgöra vilken behandling som ska sättas in. Det är särskilt viktigt när det gäller barn mellan 3 och 14 år, eftersom det statistiskt sett är vanligare med bakterieinfektioner i denna åldersgrupp.

Behandla virala och bakteriella halsinfektioner[4]

Behandla virusinfektioner

Virusinfektioner bekämpas till största delen av kroppens eget immunförsvar. Det betyder att det bara är symtomen som kan behandlas. Vila och huskurer, till exempel avkok, varma kompresser och lokalbehandlingar, som sugtabletter och sprayer, hjälper vid behandling av en halsinfektion orsakad av virus. Antiseptiska produkter bekämpar också de skadliga mikroberna.

Strepsils har många olika produkter som kan lindra och behandla symtom på halsont. Vid första tecknet på halsont rekommenderar vi Strepsils sugtabletter eftersom de har en antiseptisk effekt och är smärtlindrande.

Om du har mycket ont och halsen är inflammerad kan Strefen munhålespray och sugtabletter underlätta genom att lindra både smärtan och inflammationen. Båda produkterna är antiinflammatoriska, ger smärtlindring och minskar svullnad. Halssprayen är extra långtidsverkande och lindrar smärta och inflammation i upp till 6 timmar.

Behandla bakterieinfektioner

Lindriga bakterieinfektioner kan behandlas på samma sätt, eftersom kroppens immunförsvar oftast kan bekämpa bakterierna.

I allvarligare fall kan läkare skriva ut antibiotika (läkemedel som utvecklats specifikt för att bekämpa bakterier). Lita på läkarens goda omdöme och kräv inte att få antibiotika. Felaktig användning av antibiotika främjar utvecklingen av resistenta bakterier och potentiellt multiresistenta organismer (till exempel MRSA). Om du har blivit ordinerad en kur med antibiotika ska du följa instruktionerna och fullfölja hela kuren.

Förebygga halsont[5]

Det finns några saker att tänka på för att minska risken för att få ont i halsen:

  • Ät en balanserad kost – mycket frukt och grönsaker.
  • Sov ordentligt – åtta timmar per dygn är tillräckligt för de flesta.
  • Motionera mycket – helst utomhus.
  • Undvik stress – även om din vardag är intensiv finns det många sätt att få in mer avkoppling.
  • Undvik aktiv och passiv rökning när du är gravid.
  • Stärk ditt immunförsvar – det är enkelt med huskurer, till exempel fruktsmoothies som ger extra näring.
  • Drick mycket vätska för att hålla svalget fuktigt.
  • Se till att du har ett bra inomhusklimat – undvik drag och ha lagom luftfuktighet.
  • Naturligtvis ska du så gott det går undvika nära kontakt med förkylda personer.
REFERENSER
  1. Ebell MH, et al. JAMA 2000;284:2912–8